Tema 2019: Rätten till hälsa

Temat för Mänskliga Rättighetsdagarna som arrangeras i Linköping den 14-16 november är: 

Rätten till hälsa

För oss människor är hälsa, vår egen och våra anhörigas, något som vi dagligen bekymrar oss över och bryr oss om. Oavsett ålder, kön, funktionsförmåga, socio-ekonomisk eller etnisk bakgrund, så uppfattar vi en god hälsa som en grundläggande förutsättning för livet. Ohälsa, å andra sidan, kan förhindra oss från att gå till skolan eller arbetet men även att sköta våra skyldigheter gentemot familjen eller att ta del av aktiviteter i samhället.

Rätten till hälsa är en grundläggande del av våra mänskliga rättigheter och för vår förståelse av vad det innebär att leva ett liv i värdighet. Rätten att åtnjuta högsta uppnåbara fysiska och psykiska hälsa, för att ge rättigheten sitt fullständiga namn, är inte ny. Den fanns först med WHO:s (World Health Organization) författning från 1946, där den beskrivs som ”ett tillstånd av fullständig fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande” och inte bara frånvaro av sjukdom och krämpor (eller funktionsnedsättning).

Hälsa som en mänsklig rättighet kan därmed inte enbart uppnås genom att den fysiska hälsan är god – det krävs också att psykiska och sociala faktorer uppnås. Rätten till hälsa förutsätter likvärdig tillgång och tillgänglighet, till så väl vård som medicin och kräver respekt för individens kroppsliga och själsliga integritet och kontroll över sin egen kropp. Den kräver också särskild hänsyn till de mest utsatta. Rätten till hälsa är på så sätt både central för och beroende av, förverkligandet av andra mänskliga rättigheter. Utan tillgång till mat, sanitet, boende, arbete, utbildning och delaktighet i samhället är hälsa och välbefinnande svårt att uppnå. De mänskliga rättigheterna är således odelbara och den ena rättigheten kan inte existera utan den andra.

När människor och grupper inte kan eller förhindras att tillgodogöra sig rätten till hälsa uppstår ett demokratiproblem som får konsekvenser i form av segregation, utanförskap och ojämlika samhällen. Programmet för Mänskliga Rättighetsdagarna 2019 kommer att göra en djupdykning i de strukturer och bakgrundsfaktorer som påverkar människors hälsa. Hur påverkar exempelvis klimatförändringar, folkomflyttningar, krig och resursfördelning, samt regler om uppehållstillstånd människors hälsa? Programmet öppnar också upp för diskussioner om hur maktstrukturer så som kön, etnicitet, religion, sexualitet, ålder, funktionalitet, klass/ekonomi och könsidentitet påverkar vem som har möjlighet att tillgodose sig bästa möjliga hälsa och välbefinnande.

Ur ett nationellt perspektiv ställer vi oss frågan hur skyldighetsbärare så som stat, landsting och kommun kan arbeta för att rätten till hälsa ska uppfyllas. Problembilder beskrivs och diskuteras men det blir även fokus på goda exempel på framgångsrikt MR-arbete på lokal, regional och statlig nivå. Programmet kommer också att blicka framåt och fokusera på lösningar; vilka förebyggandet insatser behövs och hur kan vi tillsammans säkerställa att rätten till hälsa och rätten att leva ett värdigt liv ska omfatta alla människor?