Vanliga frågor

Om Mänskliga Rättighetsdagarna

Vad är Mänskliga Rättighetsdagarna?

Sedan år 2000 har Mänskliga Rättighetsdagarna, förkortat MR-dagarna, varit Nordens främsta arena för inspiration, debatt, kompetensutveckling och nätverkande kring mänskliga rättigheter. Mänskliga Rättighetsdagarna är ett icke-vinstdrivande samverkansprojekt som har vuxit till en central institution för alla som arbetar med och intresserar sig för mänskliga rättigheter. Tillsammans lyfter vi de mest aktuella frågorna, utmaningarna och möjligheterna. Vi hittar också nya vägar till samarbeten och engagemang. Vår vision är att mänskliga rättigheter ska genomsyra samhället och syftet med arrangemanget är att öka kunskapen om mänskliga rättigheter samt att lyfta dem högre upp på den politiska dagordningen. Ärligen samlar Mänskliga Rättighetsdagarna cirka:

3 000 – 5 000 besökare
70 utställare
150 programarrangörer
100 volontärer

Den huvudsakliga aktiviteten är en tredagars konferens som arrangeras i november varje år. Konferensen består av cirka 200 programpunkter (seminarier, workshops, föreläsningar, panelsamtal, kulturinslag etc.), ett utställartorg samt nätverksmöjligheter. Någon motsvarighet till Mänskliga Rättighetsdagarna när det gäller antalet deltagare finns inte i Norden. Läs gärna mer om Mänskliga Rättighetsdagarna här.

När startades Mänskliga Rättighetsdagarna och varför?

Mänskliga Rättighetsdagarna ägde rum för första gången år 2000, då i Stockholm. Från och med år 2004 arrangeras Mänskliga Rättighetsdagarna årligen och sedan 2006 i olika städer i Sverige.

Initiativet att arrangera Mänskliga Rättighetsdagarna togs mot bakgrund av ett beslut under FN:s Wienkonferens 1993 som slog fast staternas ansvar för människors kunskap om sina mänskliga rättigheter. I och med att det första grundläggande högskoleprogrammet om mänskliga rättigheter skapades i Sverige i slutet av 1990-talet blev behovet av ett gemensamt erfarenhets- och kunskapsutbyte uppenbart. Detta såväl mellan aktiva inom folkrörelser inriktade på människorättsfrågor som mellan akademiker som undervisade eller forskade om mänskliga rättigheter och angränsande områden. Behovet av kunskapsutbyte och möten mellan folkrörelseaktiva, akademiker och andra aktörer var också tydligt. Även myndigheter som stod i begrepp att utveckla en verksamhet för att säkra mänskliga rättigheter behövde få ta del av såväl de ideella organisationernas erfarenheter som akademikernas kunskap.

Mänskliga Rättighetsdagarna skapades som det forum för mänskliga rättigheter där detta kunskapsutbyte kunde komma till stånd samtidigt som målsättningen var att Mänskliga Rättighetsdagarna skulle bidra till att frågor om mänskliga rättigheter kom högre upp på den politiska dagordningen.

Initiativet till Mänskliga Rättighetsdagarna togs av Ordfront, DemokratiAkademin (ett nätverk inom folkbildningen), Fonden för mänskliga rättigheter, Teologiska Högskolan i Stockholm (THS) och Utrikespolitiska Institutet. Genom åren har skaran av arrangörsorganisationer vuxit.

Vilken är Mänskliga Rättighetsdagarnas huvudsakliga målgrupp?

Mänskliga Rättighetsdagarna har vuxit till en central institution för alla som arbetar med och intresserar sig för mänskliga rättigheter. Arrangemanget är Nordens största och främsta mötesplats för praktiker, forskare, tjänstemän, lärare, studenter, gymnasieelever, politiker, ideellt engagerade och många fler som arbetar med eller vill lära mer om mänskliga rättigheter.

Något motsvarande forum för mänskliga rättigheter, drivet av civilsamhället och med så skiftande målgrupper, finns inte i Norden eller Europa som helhet. I Sverige är Mänskliga Rättighetsdagarna det enda nätverk med fokus på mänskliga rättigheter som samlar olika samhällssektorer och som uthålligt har utvecklats och breddats sedan år 2000. Mänskliga Rättighetsdagarna är också unikt genom det mycket stora antalet deltagare engagerade i mänskliga rättighetsfrågor – folkhögskole- och gymnasieelever samt studenter, lärare och forskare vid universitet och högskolor, representanter från olika frivilligorganisationer, näringsliv samt myndigheter från såväl central som lokal nivå.

Hur finansieras Mänskliga Rättighetsdagarna?

Mänskliga Rättighetsdagarna drivs helt utan vinstintresse, huvuddelen finansieras av biljettintäkter och program- och utställarintäkter, vi får även lokalt och visst statligt stöd. Alla huvudarrangörer bidrar också med en kontrakterad årlig summa.

Samtidigt som Mänskliga Rättighetsdagarna är beroende av intäkter från myndigheter och organisationer som vill arrangera seminarier eller ställa ut på utställartorget försöker vi göra det möjligt för organisationer som inte har finansiella medel att delta. Lösningar för detta varierar från år till år, bland annat har vi ibland ett kostnadsfritt roterande monterbord eller en projektarena för utställare, där mindre organisationer får stå gratis under en begränsad tid, samt möjligheten att arrangera seminarier tillsammans med andra organisationer. Varje år upplåter vi även ett antal programtider och fribiljetter till organisationer och grupper som anses särskilt viktiga för temat.

Vilka står bakom Mänskliga Rättighetsdagarna?

Vi som står bakom Mänskliga Rättighetsdagarna är Föreningen Ordfront (ekonomisk och juridisk huvudman) DemokratiAkademin, Diakonia, Fonden för mänskliga rättigheter, Ibn Rushd studieförbund, Sensus studieförbund, Svenska kyrkan, Raoul Wallenberg Institutet vid Lunds universitet samt Institutionen för Globala Studier vid Göteborgs universitet. Läs gärna mer om oss här.

För kontaktuppgifter till vårt kansli, som har operativt ansvar för Mänskliga Rättighetsdagarna, se kontakt.

Var finner jag information om årets Mänskliga Rättighetsdagar?

Under fliken för besökare finner du information kring programmet, tider, lokal, priser och mycket mer. Under fliken för arrangörer och utställare finner du som är intresserad av att medverka relevant information.

När kommer Mänskliga Rättighetsdagarna till min stad?

Mänskliga Rättighetsdagarna arrangeras årligen i olika städer i Sverige. 2017 arrangeras konferensen i Jönköping och 2018 i Stockholm.

Det är många städer som har en önskan om att stå värd för Mänskliga Rättighetsdagarna. För de städer som är intresserade av att stå värd för Mänskliga Rättighetsdagarna 2019 och framåt ska en formell ansökan lämnas in, läs mer här.

Det bästa sättet för att få Mänskliga Rättighetsdagarna till din stad är att försöka påverka beslutsfattarna i din kommun eller lyfta intresset för lokala organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter. Som privatperson kan det bästa sättet vara att skicka ett brev till dina lokala politiker, göra en namninsamling eller ett medborgarinitiativ om det finns i din kommun så hoppas vi att vi ses i din stad!

För ytterligare information om möjligheten att Mänskliga Rättighetsdagarna ska arrangeras i din stad kontakta kansliet på info@mrdagarna.se

Hur definierar ni mänskliga rättigheter?

Mänskliga Rättighetsdagarnas övergripande målsättning är att bidra till att respekten för de mänskliga rättigheterna genomsyrar samhället. I vårt arbete med konferensen utgår vi från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Vi anser att idén om mänskliga rättigheter är ett av mänsklighetens största framsteg. Respekten för mänskliga rättigheter är en grundval för fred, frihet, rättvisa, demokrati och hållbar utveckling. Men att verka för allas lika värde och rättigheter är inte enkelt och har aldrig varit det. Mänskliga Rättighetsdagarna är en mötesplats för forskare, studenter, tjänstemän, politiker, aktivister och ideellt engagerade som arbetar med eller vill lära mer om mänskliga rättigheter. I seminarierna är paneldeltagarna inte alltid överens och behöver inte heller vara det. Vår uppfattning är att det är viktigt att fortsätta mötas, diskutera och samla kunskap om mänskliga rättigheter även om vissa ämnen och frågeställningar kan vara svåra.

Priser, deltagande och medverkan

Varför kostar det att gå på Mänskliga Rättighetsdagarna?

Mänskliga Rättighetsdagarna drivs helt utan vinstintresse, men det kostar pengar att arrangera en konferens. Förutom att bjuda in särskilda medverkande ska lokaler hyras och informationsmaterial tryckas upp och distribueras. Vi vill förstås också att så många seminarier som möjligt tolkas till teckenspråk och strävar efter att det ska finnas hörselhjälpmedel på plats i lokalerna.

Arrangemanget har ingen stor enskild bidragsgivare utan är därför delvis beroende av biljettintäkter för att kunna gå runt.

Eftersom vi är måna om att så många som möjligt ska kunna besöka Mänskliga Rättighetsdagarna har vi helt fri entré till miniseminarier och utställningar. Sedan några år har vi också en dag där det är fri entré till allt seminarieprogram. Vi delar även ut ett antal fribiljetter till vissa grupper.

Håll gärna utkik efter våra rabatter – det lönar sig att köpa biljett tidigt. Vi brukar ha en rejäl rabatt på de två dyraste biljettkategorierna om du bokar din biljett under våren.

Här finns information om biljettpriser mm!

Varför kostar det att ställa ut på Mänskliga Rättighetsdagarna?

Många organisationer har egna lokaler för seminarie- och konferensverksamhet, men det har inte Mänskliga Rättighetsdagarna. Konferensen arrangeras årligen i olika städer och på varje ny plats måste vi hyra in oss någonstans. Vi betalar för all lokalyta som vi hyr och även för sådant som teknik, ljussättning och montrar. Det är det här som gör att vi måste ta betalt av dig och din organisation när ni ställer ut under konferensen. För att underlätta för alla utställare försöker vi förstås hålla priserna så låga som möjligt.

Här finns information om vad det kostar att boka en monter på utställartorget!

Hur utformas seminarieprogrammet?

Mänskliga Rättighetsdagarnas seminarieprogram utformas varje år efter ett huvudtema. Några teman genom åren har varit: Urfolk och minoriteter (2008), Mänskliga rättigheter och klimatkrisen (2009), Gränslösa rättigheter? Migration, medborgarskap och mänskliga rättigheter (2011) och Mänskliga rättigheter och kultur (2014).

Det är huvudarrangörerna bakom Mänskliga Rättighetsdagarna som fattar beslut om varje års tema. Gruppen, som består av representanter från olika organisationer, träffas regelbundet och när temat är satt diskuterar de vilka ämnen och perspektiv som är viktiga att få med i varje års program.

Under våren kan de som vill skicka in en ansökan om att arrangera seminarier under Mänskliga Rättighetsdagarna. Deadline för förslag brukar vara den 1 april. Det brukar vara hundratals ansökningar som kommer in från en mängd olika organisationer, myndigheter och universitet.

Under ett programråd går huvudarrangörsgruppen och Mänskliga Rättighetsdagarnas kansli sedan igenom förslagen och gör ett urval utifrån årets tema. I programläggningen eftersträvas en bra blandning, bredd och djup. Vi bevakar att de för temat viktiga frågorna lyfts, att det finns program för alla våra målgrupper, olika nivåer och språk. Alla programarrangörer måste ställa sig bakom FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna liksom konferensens strävan att verka för alla människors lika värde och rättigheter.

Vad kostar det att besöka Mänskliga Rättighetsdagarna? Måste jag ha en biljett?

Mänskliga Rättighetsdagarna består av en kostnadsfri del och en del som kräver biljett. I den kostnadsfria delen ingår tillträde till utställartorget där organisationer, universitet, myndigheter och företag finns representerade, samt tillgång till kortare miniseminarier om 25 minuter. För den del som kräver biljett ingår programpunkter om 60 eller 90 minuter som inkluderar seminarier, workshops, panelsamtal, föreläsningar, debatter, teater och musik. Allt program under lördagen är gratis och ingen biljett krävs.

För aktuella biljettpriser, se priser.

Kan vem som helst arrangera en programpunkt?

De enda som inte kan arrangera en programpunkt under Mänskliga Rättighetsdagarna är politiska partier samt ambassader. Alla programarrangörer måste även ställa sig bakom FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Att arrangera en programpunkt ger er möjligheten att lyfta en fråga eller ett viktigt område som er organisation arbetar med – eller helt enkelt visa upp er verksamhet. Ni sätter själva gränserna! Många brukar vilja arrangera programpunkter under Mänskliga Rättighetsdagarna och antalet programpunkter är tyvärr begränsade. Se därför till att ni hör av er till oss i mycket god tid. Här kan du läsa om intresseanmälan, deadline och priser.

Kan vem som helst arrangera ett miniseminarium?

De enda som inte kan arrangera ett miniseminarium under Mänskliga Rättighetsdagarna är politiska partier samt ambassader. Alla programarrangörer måste även ställa sig bakom FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Att arrangera ett miniseminarium ger er möjligheten att lyfta en fråga eller ett viktigt område som er organisation arbetar med – eller helt enkelt visa upp er verksamhet. Ni sätter själva gränserna! Många brukar vilja arrangera miniseminarier under Mänskliga Rättighetsdagarna och antalet programpunkter är tyvärr begränsade. Se därför till att ni hör av er till oss i mycket god tid. Här kan du läsa om hur ni anmäler intresse, deadline och priser.

Kan vem som helst ha en monter på Mänskliga Rättighetsdagarnas utställartorg?

De enda som inte kan ställa ut under Mänskliga Rättighetsdagarna är politiska partier samt ambassader. Alla utställare måste även ställa sig bakom FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Som utställare får ni möjligheten att träffa och presentera er verksamhet för 3 000 – 5 000 besökare samt träffa och nätverka med ett stort antal andra organisationer. Många brukar vilja ha en monter på utställartorget och platserna är tyvärr begränsade. Se därför till att er organisation hör av sig till oss i mycket god tid. Här kan du läsa om hur ni bokar en utställarplats, deadline och priser.

Kan vår organisation bli en av Mänskliga Rättighetsdagarnas arrangörsorganisationer?

De enda som inte kan ingå i Mänskliga Rättighetsdagarnas arrangörsgrupp är politiska partier, ambassader och myndigheter.

Som huvudarrangör är ni med och utformar konferensens innehåll och tema, håller i egna seminarier samt visar upp er verksamhet på utställartorget. Inte minst sätter ni riktlinjerna för Mänskliga Rättighetsdagarna och får stå som avsändare för Europas största forum för mänskliga rättigheter. Beslut om tillträde fattas genom konsensus i den befintliga arrangörsgruppen. Det är meriterande att tidigare ha ingått i samarbetsavtal med Mänskliga Rättighetsdagarna.

Om er organisation är intresserad av att bli en av Mänskliga Rättighetsdagarnas arrangörsorganisationer kan ni kontakta info@mrdagarna.se

Kan vår organisation bli en samarbetspartner/sponsor till Mänskliga Rättighetsdagarna?

Möjligheterna till samarbete eller sponsring är många och vi välkomnar idéer. Som samarbetspartner/sponsor kan ni till exempel påverka innehållet, arrangera egna programpunkter, erhålla värdefull synlighet och mycket mer.

Om er organisation är intresserad av att bli en av Mänskliga Rättighetsdagarnas samarbetspartner/sponsorer kan ni kontakta oss på info@mrdagarna.se.

Jag är intresserad av att rapportera från Mänskliga Rättighetsdagarna, hur går jag tillväga?

Under fliken för press hittar du information om ackrediteringar och kontaktuppgifter.

Volontäruppdrag, praktik och lediga tjänster

Jag vill gärna göra praktik hos er, hur gör jag?

Vad roligt! Vi tar emot praktikanter två gånger om året. En gång i samband med starten av höstterminen och en gång i samband med starten av vårterminen.

Praktikplatserna utlyses i oktober för vårterminen och i april för höstterminen. Information kring ansökningen hittar du här.

Jag vill gärna arbeta hos er, hur gör jag?

Vad roligt att du är intresserad av att arbeta hos oss! Håll dig uppdaterad här.

Jag vill hemskt gärna vara volontär under Mänskliga Rättighetsdagarna, vem kontaktar jag?

Mänskliga Rättighetsdagarna är inte genomförbart utan alla fantastiska volontärer. Varje år hjälper ett hundratal volontärer till med alltifrån att bemanna informationsdiskar och ta hand om talare till att vara seminarievärdar.

Vill du vara volontär under MR-dagarna? Maila info@mrdagarna.se