Tema 2020: Mänskliga rättigheter – en fråga om var du bor?

Mänskliga rättigheter - en fråga om var du bor?

På vilket sätt hänger möjligheten att utöva sina mänskliga rättigheter ihop med var en bor? Mänskliga rättigheter är universella, och den plats du bor och lever ditt liv på ska inte vara avgörande för om dina grundläggande rättigheter uppfylls.  Ändå ser vi idag stora skillnader i hur människors rättigheter respekteras, skyddas och förverkligas beroende på var i världen, var i landet eller var i staden de bor. Vad beror det på och hur byggs samhällen där alla kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter?

Rätten till bostad innebär mer än enbart ett tak över huvudet. Det är en grundläggande mänsklig rättighet, fastställd i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Hur efterlevs rätten till bostad idag? Vilka utmaningar finns lokalt i Uppsala, i Sverige i stort och hur ser det ut i resten av världen? Vilka politiska, ekonomiska och praktiska lösningar behövs för att alla ska kunna utöva sin rätt till bostad? Vilka skyldigheter har den enskilda staten och det internationella samfundet? Vilka krav kan ställas på företagen?  Bostad som en rättighet nämns idag allt för sällan när byggande och bostadspolitik diskuteras. Ofta byggs och renoveras fastigheter för andra grupper än de som saknar bostad eller har en otrygg ställning på den så kallade bostadsmarknaden.  Hur kan dagens bostadspolitik reformeras så att allas grundläggande rättigheter i högre grad respekteras? Kan en tydligare social dimension i den generella bostadspolitiken räcka eller behövs även social housing och andra särlösningar för att garantera allas rätt till bostad? Hur kan vi organisera oss på gräsrotsnivå för att påverka vår egen situation och andras?

Ditt boende och din bostadsadress får inte påverka dina möjligheter att utöva andra rättigheter. Ändå är din hemadress alltför ofta avgörande för dina möjligheter att utöva din rätt till arbete, utbildning, hälsa eller till att aktivt delta i demokratin och samhällslivet. Den geografiska plats du lever ditt liv på kan också påverka dina möjligheter att uttrycka din identitet och att utöva din religion, att ta del av kulturliv och natur och dina möjligheter att känna dig trygg när du rör dig på gator och torg.

Människors boendesituation kan också påverkas negativt på grund av diskriminering. Diskrimineringslagens skydd mot diskriminering på bostadsmarknaden omfattar grunderna etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsöverskridande identitet och uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder. Men det faktum att du kan diskrimineras, exempelvis på arbetsmarknaden på grund av var du bor, omfattas inte. Men hur påverkas din rätt att inte diskrimineras av var du bor? Vilka skillnader finns i vem som diskrimineras var?

Vilken betydelse har makt och pengar för att du ska kunna åtnjuta dina rättigheter? I Uppsala, Sverige och världen i stort syns tendenser till minskad ekonomisk och politisk jämlikhet och ökad boendesegregation. Livet ser kort sagt olika ut om en bor i storstädernas centrum, förorter eller kåkstäder, i småstadens villakvarter eller på den rurala landsbygden. Vilka skillnader kan vara acceptabla och när innebär skillnaderna en kränkning? Stämmer ekonomiska prioriteringar och politiska beslut alltid överens med de plikter en stat har för att garantera alla samma rättigheter?

Det är inte enbart den enskilda vars rättigheter kränks som drabbas av ökad segregation och större bostadsojämlikhet. Både i Sverige och globalt syns oroande tendenser som krympande tillit till samhället, ökad polarisering och segregering och minskad tilltro till demokrati. Hur påverkas vi som samhälle av att landsbygd och förort stämplas som problem av politiker och media? Vilka vägar finns bort ifrån stigmatisering och polarisering? Hur bygger vi samhällen som håller ihop och som respekterar och utgår ifrån allas mänskliga rättigheter, oberoende av var en bor?

För den som på grund av konflikter eller klimatförändringar saknar ett hem ställs alla frågor ovan givetvis på sin spets. Vem är skyldighetsbärare för den vars land upphör att existera på grund av höjda havsvattennivåer eller görs obeboeligt på grund av ökenspridning? Hur kan den som tvingas fly sitt hem och i många fall även sitt land på grund av förföljelse, ockupation, krig eller landgrabbing hävda sina rättigheter – och mot vem? Vilket ansvar har rika stater gentemot befolkningen i fattiga stater?

Mänskliga Rättighetsdagarna 2020 i Uppsala tar avstamp i frågan om huruvida förverkligandet av de mänskliga rättigheterna är beroende av var en bor och lever sitt liv. Till programmet bjuder vi nu in till en diskussion som rymmer allt ifrån rasism till segregation, gentrifiering, faktisk och falsk otrygghet, diskriminering, demokrati, barnkonventionen som lag, stadsbyggnads- och landsbygdsutveckling, EBO-lagstiftning, flyktingläger, skyddat boende, urbanisering, kommunalt självstyre, klimatförändringar, renovräkningar, landrättigheter, klass, statslöshet, bostadsaktivism, ensamhet, och abortresor. Vi prioriterar program som tydligt knyter an till mänskliga rättigheter och principen om icke-diskriminering. Vi ser gärna läges- och konsekvensbeskrivningar, men också mer framåtsyftande visioner och konkreta förslag om hur vi skapar ett samhälle där rättigheter inte är en fråga om var du bor.

Välkommen in med ditt bidrag!